Zoppe - The One and Only

Såg Uppdrag Gransknings reportage om 14-åriga Linnea som våldtogs av en 15-årig skolkamrat. Av unga och vuxna i samhället förklarades killen snabbt oskyldig och Linnea ansågs vara "ett fittluder som vill ha uppmärksamhet och pengar". Både tingsrätten och hovrätten ansåg att pojken var skyldig, speciellt efter ett erkännande från pojken själv. Även annan bevis fanns. Omvärlden trodde ändå inte på Linnea. Ca 4000 ungdomar och vuxna har på olika nätsajter visat sitt stöd för pojken. Kyrkan bjöd in honom till skolavslutningen trots ett besöksförbud som gjorde att han inte fick gå nära Linnea. Linnea var bortrest den dagen alla hennes klasskompisar välkomnade pojken in till kyrkan. Han fick kramar från alla och gav rosor tillbaka. Prästen som lät honom komma dit tyckte inte att han hade gjort något fel när han lät pojken närvara vid skolavslutningen.
Samma kväll våldtogs en annan flicka av samma pojke. En flicka som inte hade trott på Linneas historia.

Vad var det som gjorde att Linnea inte fick något stöd från kamrater och vuxna? En vuxen sade att hon varken trodde på Linnea eller den andra flickan. I den andra flickans fall fanns DNA och vittnesuppgifter som styrkte hennes historia. Ändå tror fortfarande väldigt många att pojken är helt oskyldig. Jag kan inte på något sätt begripa hur dessa människor tänker.
Det är ju så att genom hela mänsklighetens historia så har kvinnan pekats ut som den svaga, den onda och den hämndlystnad. Man kan skylla det på Eva som inte kunde motstå frestelsen och åt av äpplet. Adam lydde Gud eftersom han var stark nog. Det var början på könsrollerna, och sorgligt nog lever de kvar än idag. Folk är mer benägna att tro att en tjej ljuger om en våldtäkt än att pojken skulle ha våldtagit på riktigt. Många ungdomar sade att Linnea hade länge varit intresserad av pojken men att han inte återgäldade känslorna. Det skulle, enligt ungdomarna, ha varit anledningen till Linnneas anklagelse om våldtäkten. En annan orsak till varför så många tvivlade på Linnea var att man hade hört att hon hade sagt olika saker om våldtäkten till olika personer men när Uppdrag Granskning undersökte alla rykten kom det fram att Linnea hade berättat en och samma historia om och om igen. De andra ryktena hade spridits av andra runt omkring henne.
Jag vet inte hur en så stor grupp människor kan vara så dumma att de tror att han är oskyldig trots alla bevis. Trots ett erkännande från pojken själv. Jag tror inte ens de själva kan förklara det. Ibland händer det i ett samhälle att människor väljer fel sida. Men har det gått lite för överstyrt den här gången?

Många undrar om Gud finns eller inte. Jag personligen tror att han finns och jag har ofta fått höra frågan "Om han finns, varför händer det oss människor så många hemska saker? Varför skyddar Gud oss inte mot pesten, cancer, jordbävningar och tsunamin m.m.?"

Det här är mitt svar:

När vi gör något som våra föräldrar inte vill att vi ska göra, t ex en fest när de är borta, då straffar de oss med utegångsförbud och tvingar oss att diska i några veckor. Det kanske inte låter så hemskt som jordbävningar eller tsunamin men att ha en fest är ju inte heller lika hemskt som att förstöra vårt ozonlager och skövla träd. Alla dessa naturkatastrofer har såklart en vetenskaplig anledning men enligt mig går religion och vetenskap hand i hand. Vetenskapen är Guds sätt att få oss människor att förstå och lära känna honom.
Om vi förstör vår planet så kommer ju den skada oss. Bad actions lead to bad consequences, kan man säga. Vi kan ju inte förvänta oss att vi kan göra vad vi vill och Gud kommer fixa allt så att vi jämt har det bra.
Gud är som en förälder som lär oss att vi måste ta hand om oss själva, våra grannar (andra människor och arter på denna jord) och om vi inte gör det så får vi ta konsekvenserna.
Dock finns det en skillnad mellan Gud och våra mänskliga föräldrar: Våra föräldrar kan försöka stoppa oss från att göra något dåligt, de kan rent av förbjuda oss. Gud däremot tvingar oss inte, han försöker få oss att inse det dåliga i våra val. Han vill att vi ska själva välja att avstå, att vi istället ska göra något som inte orsakar skada för någon levande varelse. Han kommer inte att tvinga oss att sluta förstöra miljön, han kommer bara att visa oss konsekvenserna tills vi tar hand om vår planet bättre.

En följdfråga till detta låter ofta såhär:

Varför är det de fattigaste som drabbas mest? I-länderna förstör väl mer än u-länderna?

Tänker man efter så kan man finna ett logiskt svar även på denna fråga. Det är helt enkelt så att vi människor bryr oss mest om de oskyldiga. De fattiga i Afrika bidrar inte lika mycket till miljöförstöringen som vi i väst gör men ändå är de som dör av den. Saken är den att när det är oskyldiga som drabbas så stannar hela västvärlden upp och tänker efter. Alla tycker synd om de drabbade och alla vill hjälpa till. om vi ska ta ett exempel som ligger oss svenskar nära till hjärtat: Riccardo-fallet (har inte mycket med miljön att göra men är ändå ett bra exempel på hur vi människor tänker).

Alla tyckte ju jättesynd om Riccardo och ville göra något för att stoppa gatuvåldet. Kronprinsessan intresserade sig för fallet och Anton Abele ställde sig på scenen i Kungsträdgården och blev samtidigt känd på Facebook. Pressen rapporterade om hur folk ringde hem till gärningsmännens mammor och dödshotade deras familjer.
Tänk efter nu: Hur många skulle tycka synd om dessa gärningsmän ifall de blev utsatta för våld?

Inte så många, om man räknar alla otäcka kommentarer folk skrev på olika nätsajter. Kanske är det just därför det är de oskyldiga som drabbas mest, för ingen tycker ju synd om den som har gjort något dåligt. Då rycker man bara på axlarna och säger "jamen han får väl smaka på sin egen medicin".

Gud vet att vi människor tänker så och därför vill han få oss att tänka om. Kanske är det dags att göra just det.

Jag har startat en grupp på Facebook. Den heter "Hjälp de utsatta i Swat!". Den är till för att informera svenskarna om den svåra flyktingkrisen i norra Pakistan. Talibaner har tagit över ett ganska stort område och miljontals människor har tvingats fly sina hem, jag tror att alla har säkert läst om det i tidningarna eller hört det på tv-nyheterna. Jag startade den här gruppen för att förmå svenskarna att hjälpa dessa människor genom biståndsarbete och donationer.

Jag hoopas verkligen att jag får många medlemmar. Och att folk donerar pengar. Ska själv starta en fond dit folk kan skicka pengar så kan de vara säkra på att vi ger pengarna till Swat och inte slösar dem på annat... Ska också dokumentera arbetet i Pakistan så att folk ser hur deras pengar har använts...

Hej hej, nu är jag här igen. Tänkte blogga ganska mycket under sommaren eftersom jag kommer att resa absolut ingenstans. Det är ju väldigt många som bloggar om sina resor så jag ska blogga om mina små äventyr i min lilla stadsdel :)
Här är ett smakprov på svensk sommar:

Här satt jag och försökte plugga svenska och historia på samma gång. Har egentligen sportlov men redan på tisdagen är det ett stort prov i historia. Jag hoppas det går bra för mig :)
Satte mig framför tv:n för att försöka tänka på annat för en liten stund och fick mig en chock. Kronprinssessan Victoria och herr (som kungen uttryckte sig) Daniel Westling har förlovat sig! Med andra ord; regeringen har äntligen godkänt Westling. Tänk att våra viktigaste svenskar måste ha tillåtelse från regeringen för att göra det viktigaste i deras liv. Men jag hoppas de blir lyckliga tillsammans. Bröllopet kommer nog vara det största i Sverige på en lång tid... undrar bara vem som kommer att få betala för det hela....

Okej, nu har jag insett en sak. Alla killar i alla chicflicks säger alltid någonting i stil med "Jag skulle kunna dö för dig". Hur dumt låter inte det? Alla tjejer kanske vill hoppa på mig nu och döda mig för att jag dödar romantiken nu kvällen innan Alla hjärtans Dag men alltså, jag fattar inte vad det är som är så romantiskt med att dö för någon. Visst, i vissa filmer har det varit jättegulligt, det erkänner jag, en av mina favoritlåtar innehåller liknande meningar.... Men aldrig att jag skulle gifta mig med en kille som sedan DÖR! Han kanske inte dör, men om vi hamnar i en dödlig situation så kommer han ju att dö för mig, om han nu älskar mig jättemycket. Om han dör, vad ska jag göra då? Mitt liv kommer inte att ha någon mening då. Därför tycker jag inte att killar ska säga sådana saker till sina tjejer. De ska istället göra som Miyavi (japansk människa som är artist, tror jag). han sade följande:

It's not `I'll die for you´ but rather I've decided `I'll live for you´.

Den killen som säger och menar DET är min, inte alla ni andra som vill DÖ.

Ok, nu måste jag tillägna lite av min tid åt att försöka förklara hur mycket jag älskar alla mina vänner.
Ärligt talat så förstår jag inte hur människor kan orka med mig så länge. Förut blev de trötta på mig ganska snabbt och så fick jag hitta ny vänner. Men nu. Nu har jag äntligen människor i mitt liv som faktiskt bryr sig och som har varit med mig ganska länge, speciellt Fillan och Em. De har jag ju känt sedan sjuan. Älskar er två <3
Kristina och Louise finns också kvar från sjuan, men det känns lite som att vi har glidit isär men jag vill gärna försöka igen. Måste bara träffas lite oftare :D
Och så finns det människor på Östra Real; Rebecka, Linda & Denise: Mina favvoflickor :) Nour, Cesse, Khadija, Gaithri: roliga små filurer som jag vill lära känna mycket bättre och kommer nog göra under mina 2,5 år som är kvar. Och så Erik; lilla irriterande sak. Men bra att ha i skolan, han låter mig babbla på och irritera honom och förvirra honom. Det är därför jag gillar honom.
Sedan finns det ju bara tre kvar; syrran, Fanta och Omer. Syrran är den bästa någonsin och jag älskar henne verkligen.
Fanta, vad ska jag säga om henne? Hon är ju faktiskt en väldigt rolig och bra människa. Heroes brought us together. And Edward Cullen <3
Omer har jag alltid tyckt om (alltid = sedan vi började chatta, inte innan eftersom jag missförstod honom ganska mycket då). Han är den bästa vän man kan tänka sig. Jag älskar verkligen att vi är släkt, nu kan jag ju vara vän med honom hela mitt liv. Och vi kommer alltid att finnas där för varandra, jag kan bara tvinga honom ifall han säger att han inte har tid med mig XD
Han ska bli pilot nu! Ska flyga med honom, stackaren kommer mörda mig. Jag är inte bra sällskap på flygresor :)
Och till sist måste jag tillägga något om min absoluta bästa vän i Sverige:

JAG ÄLSKAR DIG EM! <3 :D

Hej hej, nu har jag varit jättesjuk och är fortfarande sjuk. Jag har inte kunnat skriva här för att min brors dator var cp så jag skriver nu istället. Jag har gjort jättemycket, men det är lite svårt att komma på allt just nu... I onsdags var det Östra Reals årliga talangjakt. Två dagar innan talangjakten stals alla pengarna av några ungdomar men jag hörde att det gick bra i alla fall. En biljett kostade 150 kr så jag gick inte.
Snart är det jullov, jag ska bara sova hela lovet och plugga lite. Måste läsa ut en bok som heter Angela's ashes. Fett tråkig.

Nu ska jag titta på indiska filmen Yuvraaj.
Hejdå! :)

Jag älskar Stockholm. Gillar en massa andra städer också, och jag ÄLSKAR Pakistan men Stockholm... Det är en fantastisk stad. Den är väldigt fin också. Mina favoritområden är Gamla Stan och Vårberg, eller egentligen hela innerstan också. Idag gick jag vilse i Gamla Stan :D
Jag kom fram till min skola klockan 12, där fick jag veta att jag skulle börja klockan två. Då gick jag på stadsvandring, från T-centralen till NK till Stureplan och till slut hamnade jag i Gamla Stan. Tog en hel massa bilder där men sen när jag skulle åka tillbaka till skolan så kunde jag inte hitta t-banan. Jag går jämt vilse där... så då fick jag gå runt och leta mig ut därifrån, allt medan jag tog bilder x)
Till slut kom jag till Slussens t-bana och åkte till skolan. Där hade vi kemilab. Tände eld på bakpulver tillsammans med Kamrul och Douglas :) Sen åkte jag hem och diskade xP

På matten idag repeterade vi inför matteprovet som vi ska ha efter höstlovet. Jag ville hellre plugga kemi eftersom jag skulle ha kemiprov bara några timmar efter matten men det gick inte...såklart :P
Kemiprovet gick inte så värst bra, bara VG den här gången tror jag. Och så hände det en jätterolig sak när jag skulle lämna in provet. Jag hade med mig choklad för nuförtiden äter jag choklad väldigt ofta och jag hade ätit choklad hela dagen så jag hade bara sex stycken bítar kvar. Ni vet såna där små Geisha som är omslagna i rosa papper. Johan, min kemilärare gick förbi mig, när jag satt och skrev provet, och sade skrattande att "det går att muta lärare, vet du" och tog en chokladbit, men lämnade sedan kvar den på min bänk. Senare när jag lämnade in provet till honom, gav jag en choklad till Josef (vi har ett pågående chokladskämt så jag tänkte det skulle vara roligt att ge honom lite av min choklad :P). Johan gick förbi och åt upp den! :D
Det tyckte jag var så himla roligt. Sen så gav jag Josef en chokladbit till och den här gången fick inte Johan äta den. Sen så ville alla ha min choklad så jag gav till Nico, Mattias, Anton och några killar till. Om Josef får läsa det här kommer han mörda mig med sitt prat om "Zainabs choklad" :D

Rehman vägrar lämna mig ifred så jag måste chatta med honom nu. Hejdå :)

Den här helgen kommer inte kännas som en helg. Jag måste läsa ut Da Vinci-koden, hela 600 sidor! Och sen måste jag plugga kemi också och som jag skrev här innan så är kemi inte ett av mina starka ämnen. Jag måste typ sitta och läsa boken hela tiden. Matteläxförhöret gick bra och dialogen på spanskan gick också bra. Jag lärde mig alla mina repliker untantill på bara några minuter. En kille försökte stressa mig men jag är motsatsen till stressad så...

Nu ska jag sluta prata om skolan. Eller i alla fall om läxor och lektioner och sånt... Skolan är ju så mycket mer än så. Denise och några andra tjejer tänkte starta ett rugbylag för tjejer och jag skojade med Henke om ett tjejlag i amerikanskt fotbollslag :D Jag sade till och med att jag tänkte vara med i det. Jag! Amerikansk fotboll! Det går liksom inte, till och med han som inte ens känner mig blev helt paff :D Men jag lovar, jag ska inte börja på amerikansk fotboll. Jag tycker inte ens om det.

Ah, just det. En sak som jag glömde skriva igår. Jag träffade Juned på invigningen. Vi gick i samma skola förut. Den människan har inte förändrats alls. Alex har ju förändrats, fått lite skägghår och så... :PP
Men Juned ser likadan ut. Vi snackade lite om hans kusin (som jag träffade på nätet) och lite annat innan vi gick åt varsitt håll. Det regnade ju så vi ville inte stanna kvar där på skolgården. När jag stod utanför skolan med Linda och Camila så kunde inte Camila bestämma sig för om hon skulle gå med mig till Karlaplan eller med Linda till Studion så vi singlade slant och jag vann och fick Camila :)

Idag hade jag bara två lektioner. Matte och spanska. Vegetariska nuggets fick man till lunch och jag som hade 40 minuters rast mellan matten och spanskan gick ner till matsalen med Jakob och satt och tittade på när Anton och Henrik spelade kort med Gulan och en tjej jag inte känner. Sedan tog jag lite sallad och smakade på vegetariska nuggets men det var absolut inte gott. Det är nästan aldrig god mat i skolan, bara ibland får man något som går att äta. Efter spanskan skyndade jag mig hem. Det blåste ute och var jättekallt.

Jag snackade lite med Shai efter matten. Jag hoppade runt i korridoren lite medan jag väntade på Rebecka som snackade med vår mattelärare, Lotta. Shai stirrade på mig som om jag var galen så jag kände mig tvungen att snacka lite med honom. Rabe satt bredvid honom och stirrade på mig. Men han vet att jag är lite galen så han blev väl inte så förvånad som Shai brukar bli, Rabe är van :)

Nu börjar Idol. Jag tycker inte om Idol längre, jag gillade det bara första gången. Då kändes det som något nytt och spännande och intressant. Och Darin var ju så himla söt, tyckte jag då. Jag gillar hans röst fortfarande men jag har inte lyssnat på honom på flera år. Jag lyssnar mest på Bollywood-musik nuförtiden. Det tycker jag är jättebra och jag anser mig vara en expert på området. Jag vet vad som är bra och dåligt och jag vet vad vem kommer gilla, alltså vilket årtionde och vilket film och vilka låtar. Jag kan lite om pakistansk musik också. Inte det som alla unga där lyssnar på nu, men sånt som är klassisk pakistansk musik som Nusrat Fateh Ali Khan (den bästa musikern genom tiderna!!) och Abrar Ul Haq.

Nu ska jag läsa en fiction så vi ses kompisar ;)

Idag var det invigning av vår nya fotbollsplan i skolan. Ganska snygg plan faktiskt, men dåligt att de hade invigningen nu - efter att vi redan har fått använda gräsplanen under ett par idrottslektioner. Men det var ingen rolig invigning heller. Det regnade för mycket och vi hörde inte vad folk sade vid mikrofonen. Det var en fotbollsmatch efter invigningen men jag, Camila och Linda stack direkt när matchen började. Orka stå där i regnet liksom. Men jag fick en rolig bild av dessa två treor i alla fall :D

Ska hålla tal om Taj Mahal på svenskan och ha redovisning om kvinnornas situation under medeltiden i historia. AH! Fett tråkigt. Men lätt, tror jag. Inte för att jag tror nåt illa om mina arbetskompisar på medeltidsredovisningen men jag kanske skulle ha kunnat göra ett bättre jobb om jag hade jobbat ensam. Men det var grupparbete och jag var sjuk så dessa två snälla tjejer tog in mig i deras grupp så det är jag glad för. Jag är bara van vid att jobba bättre på egen hand, men det här ska nog gå bra. Om vi bara kan hitta en tid då alla kan sitta och jobba med uppgiften tillsammans....

Annars har jag ju matteläxförhör imorgon och matteprov efter höstlovet. Känns helt ok, jag fattar Matte A. Äntligen! :P
Spanskan fattar jag också, hoppas bara att jag fick MVG på provet som jag hade i onsdags. Ska ha kemiprov på torsdag. Kemi är något som jag inte riktigt förstår, eller jag förstår det men jag glömmer lätt bort. Det tycker Amadeus är något att skratta åt. Förstår inte hur den människan tänker. Ah, just det! Han räknade inte ett enda tal på matten idag. Han satt bara och pratade med mig och Jakob. Jag hann faktiskt räkna ett tal :)
Ingen biologi imorgon för Johan har åkt på läger med tvåorna så han ska sitta med dem när de lär sig om sex och droger och sånt. Och vi får sovmorgon :D
Slutar tidigt också, behöver inte gå till historielektionen för vi jobbar med eget arbete just nu. Ska hem och vila då. Har ju en kemiläxa till måndag... och uppsats i engelska på måndag och tidag. Om Da Vinci-koden. Ganska bra bok faktiskt, måste hinna läsa ut den tills på måndag.
Vad mer har jag? Teaterföreställning på tisdag. "Vildanden". Den ska anlyseras också. Hatar att analysera. Det kan vara lätt att analysera en teaterföreställning men det är hur tråkigt som helst. Och den är tre timmar lång. Senaste gången en lärare tog med mig på en teaterföreställning som var jättelång, somnade jag efter 45 minuter. Hoppas jag håller mig vaken den här gången för jag måste skriva en bra analys. Drama har jag bara den här terminen och jag måste få riktigt bra betyg.

Nu ska jag läsa om Taj Mahal så att jag kan börja skriva på mitt manus till talet jag ska hålla inför klassen.

Hejdå :)

Hej hej, nu är jag tillbaka här :) Ska typ blogga lite mer nu... eller ska försöka i alla fall. Men nu har det hänt en massa grejer sen jag skrev här sist. Jag har varit i Pakistan och jag har börjat på gymnasiet. Om vi ska ta gymnasiet först då:

Östra Real - Där går jag. På naturvetenskapliga linjen of course ;)
Östra är faktiskt en bra skola, maten suger ju som den gör på Sveriges alla skolor men människorna där är bra och lärarna också. Har faktikst inte hittat en enda människa som jag stör mig skitmycket på. Det är bara idrottslektionerna som jag inte tycker om, annars är allt bra. Har till och med vant mig vid trapporna nu efter några månader där :D

Jag vet faktiskt inte vad mer jag ska skriva om skolan, men jag kan hålla er uppdaterade genom att ibland (när jag hinner) skriva om min dag så att ni får en känsla av hur det är på min skola :)

Nu undrar ni säkert hur det var i Pakistan. Värsta roligt! Arshad uncle gifte sig och jag hade värsta paniken över hur jag skulle hinna shoppa. Jag kom fram till min morbrors hus 3 dagar innan bröllopet. Första dagen gjorde vi inte så mycket, alla var ju så himla trötta men sen åkte vi till tusen olika affärer och jag hittade typ inget som jag gillade. Sen åkte vi till min farbror, då hade jag med mig tyg som skulle sys av någon skräddare. Väl hemma, där min farbror bor, fick jag kläder av min kusin. Hon hade tagit mina mått över telefon några månader innan. Sen åkte vi till byn, där bröllopet skulle vara. När vi var på den stora marknaden och letade kläder, råkade jag och mamma hitta allt vi ville ha i en affär som ägdes av en man som kallade min mamma för sin syster. Och just därför fick hans skräddare släppa allt han jobbade med för tillfället för att först sy klart våra kläder. Visst, det var orättvist mot alla andra men det var ändå trevligt att inte behöva vänta och det bara på grund av att ägaren till affären kom från samma område som mamma :D
I alla fall så åkte vi vidare. Hemma hos farmor väntade massvis med släktingar. Festen hade redan börjat och det fanns flera gäster hos oss den dagen. Alla träffades och var så glada över att få se mig och syrran efter fem långa år...

Nästa dag var hennakvällen. Jag hade jättesnygga kläder till den kvällen. Jag hade fått dem av en kusin och de var helt gula, som hennakläder ska vara. Hennkvällen var roligast av hela bröllopet. Killarna dansade och det var en kille som sjöng bättre än de flesta människor i Idol. Han var verkligen jätteduktig.

Nu orkar jag inte skriva så mycket, ska fortsätta berätta om min sommar en annan gång :)
Nu ska jag titta på en indisk film. Vill bara säga att sommar 2008 var en av de bästa somrarna någonsin och jag har kommit på att Pakistan är väldigt bra för mig. Nu tänker ni alla "vaddå bra? säkerheten är ju asdålig där just nu". Det var inte så jag menade, Pakistan är inte alltid bra för min kropp eftersom jag alltid blir sjuk men psykiskt är Pakistan bra för när jag väl är där så glömmer jag alla mina problem och är bara lycklig med alla kusiner och släktingar. Och en sak till, som min då fyra-åriga kusin sade till min stora syster. Det var bara en dag kvar tills vi skulle åka till Sverige och Faryal (fyraåringen) gick runt hela dagen och sade "I love you" till oss hela dagen. Till slut svarade min syster och konversationen gick såhär:

Faryal: I love you!
Syrran: I love you too.
Faryal: I love you three!

Fatta vilken människa! Hon var ashäftig även om man blev irriterad på henne ibland =D


Ska gå nu, hejdå :)